Att ha ett barn som inte tycker om mat
Skicka diplomet! Vi får se hur det går i sommar då! Kram!
Fortsätt som du gör. Att låta honom smaka på allt ni äter är toppen och tids nog vänder det då han hittar något mer han gillar. Mina killar kan ibland tycka att var 3e timme är för tätt, men det beror även på hur aktiva dom varit under dagen. Det löser sig ska du se, lycka till!
Meja är inte heller så mkt för mat , ibland får ja i henne lite men oftast spottas de ut .. Hon gillar mest gröt fruktpureer yoghurt å sånt .. Ja har valt å inte göra så stor grej av det för en dag börjar hon säkert gilla mat hon med
Vi hade "nästan" samma problem ganska nyligen. Vi har dock en väldigt matglad kille, men plötsligt knep han bara ihop munnen och blev ledsen vid måltiderna -trots att han var hungrig. Efter ett tag insåg vi att han faktiskt ville äta, men han ville äta SJÄLV! En egen sked i handen och mycket "plockmat" (makaroner, små korvbitar m.m.) har löst vårt problem! Grisigt, jo tack, men vi har en mätt och nöjd kille! Hoppas det löser sig! Kram
Jag tycker inte att ni ska ge honom något annat när han inte äter det ni har dukat fram, därför att han lär sej ju det "äter jag inte det här så får jag toast med peanutbutter istället" och är det så att han bara leker med maten ni plockat fram så ta bort maten och sätt ner August på golvet .. Så att han lär sej att det inte är okej.. Min dotter är 17 månader och äter jättebra, om det skulle vara någon gång som hon inte äter å bara sitter o leker med maten så är det bara för henne att gå från bordet.. O jag vet en mamma som haft jätte problem med att få hennes bebis att äta, hon fick i stort sett gå hungrig i två dagar för att hon inte åt ordentligt men efter det äter hon som en häst o tycker allt är gott :-) *just an idea*
Fortsätt som ni gör tycker jag, det låter sunt! :-)
Det har varit lika här med båda barnen. Det går lite i perioder det där. Fast jag viker mig lite och låter dem äta tex kräm el yoghurt till frukost el mellis, bara de får i sig något.
Hoppas det vänder snart.
Kram
Jag har just nu problem med min sjuåring. Han åt dock det mesta när han var ett år. Det är konstigt det där. Men han måste prova allt och jag anpassar trots allt maten efter det han gillar och då och då gör jag mat jag vet att han inte gillar så mycket bara för att testa igen. Nu är det stor skillnad på ålder på våra, men ändå. Ibland lagar jag två sorters mat, jag vet, inte det optimala, men har också fått släppa regler, men efter så här många år har jag lärt mig att laga god och nyttig mat som han trots allt äter.
Eftersom August är liten kan du prova som någon annan skrev, att låta honom äta själv, annars tycker jag att det är okej som ni gör, fortsätt sätt fram grönsaker osv. Vet att det är svårt för alla barn är olika.
Å detta är så svårt! Hugo har alltid varit lite kinkig m maten, och nu har han en period som är värre än värst (han är 6 år!). Har alltid sagt att m Lilly så ska jag ¨"se till" fr början att hon äter allt...det går sådär! Hon äter visserligen bra, men bara av köpta burkar, fr 6 mån!! = puré, inga bitar whatsoever! Får hon det så äter hon, så just nu får hon det...Annars får hon kväjningar, kräks och gråter.
På ett sätt tycker jag att om barnen kastar maten, vägrar äta, så sätt ner på golvet och låt dem vara hungriga! MEN så vet jag ändå¨inte om jag skulle klara att göra - det är ju ens barn det handlar om, och detta m maten är så grundläggande...vi har liksom inom oss att vi måste ge våra barn mat!(såklart!!)
Men jag tycker absolut att ni ska fortsätta med att erbjuda allt, låta han plocka och äta själv lite , och försöka peta in lite mer mat däremellan...
Hoppas det ordnar sig!
Puuh! Detta med mat är så svårt tycker jag. Man vill ju att de ska få en så sund bild över mat som möjligt. Precis som du skulle inte jag ge Edwin socker o introducera tidigt grönsaker mm för att det skulle vara smaker som han känner till o tycker om. Men det vart ju ändrat ;) Men som fler skriver att låta August äta mer själv funkar bättre här - tråkigt att man måste sanera köket efter ;)
Men det du skriver tycker jag låter sund så fortsätt med det. Jag tror detta är ganska vanligt då jag hörde på "Knatteradion" på P4 där två barnmorskor/psykologer diskutera hur man "ska" göra men även de var oense... Den ena mena att man skulle bara erbjuda sitt barn sin favoriträtt typ spagetti o köttfärssås varje gång till lunch o middag hela veckan lång o efter ett tag skulle barnet bli intresserad av vad de andra åt. Medan den andra mena att man skulle bara erbjuda den mat som vart tillagad. Tror detta gällde något äldre barn men ändå intressant när "experterna" är oense.
Löser du detta får du gärna berätta så en annan kan få lite tips!!! ;)
Jag vågar nästan inte skriva det men Melker äter faktiskt allt. Han staden morötter, potatis, majs det mesta i början runt 5 månader, men sen bara släppte det. Han älskar apelsin citron och sura saker :)
Vi väntar dock på den dagen då han ratar allt istället för den lär komma någon gång vare sig han är 1 eller 3 år!
Det vänder gumman och så länge du inte är orolig över vikten så ge han det han vill äta, puss!
Så söt :-D
Jag hoppas verkligen att det vänder snart, bra att ni fortsätter låta honom smaka på allt ni äter. Vet inte hur man ska göra, Elsa äter allt med god aptit(utom fisk då). Ser att du fått massa bra tips!
Så lite så, amerikanska pannkakor är ju så gott med lite sirap! :D
150% igenkänningsfaktor på allt du skriver (tyvärr!) :D Man har idéer innan dom kommer - kan ångra att jag inte skrev ner alla "när jag får barn ska jag INTE..." ;)
Har NOLL tips att ge eftersom jag sitter i samma båt. Eftersom min unge är lite äldre har jag haft lite mer tid att hitta "tröst". Hittills har jag saker som att vissa smaker växer man in i (tex började jag inte gilla mögelost, räkor o Gud vet vad förrän senare i livet), vissa saker kommer man aldrig gilla (tex försökte min mamma få i mig sallad halva min uppväxt - jag äter det inte medan min syster ÄLSKAR det) för man är individer. Sen gillar E inte BARA sött, det känns många ggr som hon väljer salt framför nåt sött, hon tycker tex om banan typ 1gång varannan månad men älskar chips.
Asså, du är SJUKT klok. Glöm aldrig det, och lita på magkänslan. Din lilla unge har den bästa tänkbara mamman!
Kära du! Jag vet hur du känner.. Himla jobbigt när barnet inte äter men tillslut gör dom det! Har du testat ge August jättekryddad mat med ex massa vitlök , spiskummin, curry, ja you name it! My älskar mat som smakar mycket. Hon gillar även tzastsiki och andra såser till ex potatis. Hon gillar sås men de måste ändå vara bitar så hon kan plocka själv, inga pureer går! De var kanske inga tips men du ska veta att du inte är ensam.. Jag vet vilken frustration man kan känna men nån gång vänder det :) KRAM
Jag tror på att låta barnet bestämma själv om det vill äta eller inte. Nu är ju Gibson 4 år, men jag har kört likadant hela tiden. Äter han inte det som serveras så får han inget annat. Och det gäller då lunch och middagen. Mellanmål blir oftast fil, yoghurt, knäckebröd, macka, kräm eller liknande, och där går alltid att hitta något de äter att ge. Sedan vet jag att äter han inte lunchen, får man ju mellanmål sedan. Och äter han inte middagen så behöver han inte lägga sig hungrig för han dricker alltid välling innan. Den här metoden funkar för oss; för helt plötsligt ibland så äter Gibson det han inte åt för ett par månader sedan.
Vad jag förstår av vad du skrev så var det du som tyckte att han måste äta. Så länge han själv är nöjd och glad och inte visar påtagligt att han är hungrig så ge inget mellan måltiderna. Och om han visar att han är hungrig, tidigarelägg middagen/lunchen eller vilket mål det nu är som är nästa.
Och låt honom äta morötter tills han storknar. Strunta i att han inte äter andra grönsaker. Och erbjud den där favoritpastan till honom kanske varannan dag, så han får i sig lite mat om han nu vägrar äta allt.
Eller så gör alltid favoritpastan till honom. Jag jobbade ett tag med en pojke som var fyra som i lunch/middagsväg BARA åt pasta med grön pesto, falukorv och pannkakor. Till frukost åt han det mesta; mackor, flingor, yoghurt, gröt. Men just "maten" gick inte att kompromissa med. Föräldrarna fick rådet att faktiskt ge honom det han ville. Ett barn har sina perioder, och den här pojken äter normalt idag, även om det var ett par lång år som han bara åt pasta, falukorv och pannkakor i matväg.
En massa motstridiga råd jag kommer med; men vad jag vill säga är att det är du som förälder som bestämmer hur du vill göra. Han kommer inte vara såhär för evigt. Det är bara en period. Sålänge han växer som han ska, och mår bra, så spelar det ingen roll om han bara äter sin favoritpasta till middag, eller om han bara äter frukost och mellanmål på en dag.
Söt blogg & hoppas du får en fin onsdag! Kramis
jag har också ett matvägrande barn. hur jag gör för att få honom att äta? dränker matan i ketchup! preciiiis det tipset du ville ha va? ;)
Kolla in den här länken
http://www.doitdelicious.com/cookbooks
Erbjud inga mackor om middagen inte äts. Farlig väg att ta ;-)
Och för Guds skull ingen ketchup! Pure sugar!! Ha ha... Värsta middags fällan...dränka den goda maten i ketchup. Går ju emot tanken att äta organiskt, eller hur?
Lycka till. Mina fyra barn äter vad som står på bordet. Alternativet är att inte äta alls. Tuffa regler, men alla äter.
Kram
Eller så låter du han äta den han vill ha.
Min dotter är inte överdrivet krånglig med maten men hade lite knas för sig innan hon åt "våran" mat. Åt puréad mat ganska länge, hon gillade inte bitar.
Och hon fick de! Idag äter hon bitar, hatar mos i alla former och älskar nästan all mat.
"Tjata" inte om maten, de blir tillslut nåt väldigt tråkigt med mat då.
Använd ditt sunda förnuft, du verkar ha massor av de! :)
Min dotter är idag 2 år lite drygt, äter de mesta men ja håller inte på och "tvingar" in grönsaker.
Hon får smaka om hon vill och hennes favorit är ärtor. Men jag har aldrig tvingat henne, de har hon kommit på själv.
Alla människor är olika. Vissa hatar grönsaker(vuxna) och andra gillar inte pasta/kött/ost etc.
Det ger sig! Ge ungen de han vill ha! ;)
Tillslut vill han smaka och hittar fler saker han gillar :)
Kram Cornelia
Ludde äter fortfarande bara köpt burkmat (med bitar gladeligen) så han ratar ju också min mat, men jag vet iallafall att han får i sig allt han behöver från burkarna. Jag förstår hur du tänker och vill ju att han ska få i sig mat. Men om ni inte har problem med hans vikt tror jag det är bättre att ta fighten nu. När jag var nanny i usa hade jag hand om en pojke på 3 som bara åt chicken nuggets... Och där kan vi ju snacka om att han inte fick i sig vitaminer!
Jag snackade med en pappa från sydamerika om barnens mat och han sa att vi är alldeles för mesiga i västvärlden. Mamma och pappa vet vad som är bäst, inte barnet och när de är tillräckligt hungriga äter dom sa han.
Men som sagt, Ludde äter ju fortfarande bara köpt burkmat så jag vet precis vad du menar att man hellre bara ger som det de vill ha....
Ska bara förtydliga en sak angående mitt inlägg, att äter inte barnen det som står på bordet, oavsett om jag gör deras favorit eller inte (för det händer att de helt enkelt inte är hungriga trots favvorätten) så får de inget annat. Ingen macka eller nåt sånt.
Sen har min store, som är den kräsne, legat något i underkant på vikten, så skolsköterskan tyckte han skulle få äta mer, så då hade vi en period där vi inte tvingade, utan lät honom äta det han tyckte om för att hämta upp vikten lite.
Men han är också otroligt aktiv. Så mitt råd är egentligen att om August mår bra, är glad och pigg och har bra vikt osv, så finns det ingen anledning att oroa sig och låt honom äta det han vill av maten, men ge inget annat än det du serverar. Såååå svååååårt, men det kommer vända!!
Här ska du få gamlefarmor och mormor tips som jag fått. Fungerar i alla lägen. Du lagar vanlig mat och drar på lite sylt eller fruktmos. Bättre med lite "onyttigt" än bara onyttigt. Charles han äter ju allt och vräker gärna i sig. Han hade varit rund som en boll om han fått bestämma. Tycker han om ägg så gör bananplättar OJOJOJ så gott! (Du mosar banande och blandar med ägg och sen steker du! Fantastiskt gott! (Bra mellanmål för dig med!) Man kan ju inte tvinga i dom mat det gör det bara värre. Tänk bara att han äter om han är riktigt hungrig! Lycka till :)
Glömde en sak jag tänkte på :) hihi, han vill inte äta själv? Kan vara en protest mot bättre saker? :)
Tänker att det är ett barn man uppfostrar, ingen hund. Huvudsaken är väl att väcka en glädje i att äta, och har trevligt tillsammans vid matbordet. Sen ser ju ungar hur vi gör och vad vi äter och jag tror massor på att erbjuda olika mat.
Jag fick aldrig någon macka efter middagen utan la mig hungrig många gånger under uppväxten. Är tyvärr fortfarande ganska kräsen, så det hjälpte inte ett dugg. Brorsan åt och äter allt så det handlar nog mer om personlighet än uppfostran.
Gumman.. Jag har ju som du vet 4 barn.. De två äldsta började jag ge smakportioner prick på deras 4 månaders dagar, alltså helt och hållet enligt rekommendationerna. Det resulterade i 2 barn som total vägrade all mat i vad som kändes som en hel evighet. Jag slet mitt hår!! Var orolig!! Varje matstund blev en kamp och varken jag eller barnen mådde bra av det.
Tillslut.. med barn nr 2 så gav jag upp! Ungen fick leva på risifrutti precis som han ville och både han och jag mådde bra. Visst tyckte jag att det kändes för jävligt att det enda jag fick i honom var risifrutti men jag var glad att han åt något överhuvudtaget.
Allt vände då han började på dagis (finns för övrigt inget som får barn att äta så mycket som att äta i sällskap med andra barn) . Helt plötsligt åt han ALLT, han åt så mycket grönsaker att jag fick gömma dem vid middagen för att först få i honom lite mat annars hade han enbart ätit grönsakerna.
Barn nr 3 och 4 då.. Där började jag inte med smakportioner förrän de själva visade intresse för att smaka på grejer.
Bossen har från början ätit allt, bara gapat och ätit.
Sen kom lilla L, hon har i 5 månader enbart ätit spaghetti och köttfärs på burk och pulvergröt. Jag har stått och gjort storkok många gånger.. hemlagat, ekologiskt, varierande.. Men hon har total ratat det. Och jag har gett upp.
Hon får det hon vill, jag erbjuder ständigt nya saker och ibland funkar det men oftast spottar hon bara ut det eller får kvälvningar.
Men då har jag iallafall erbjudit henne och ibland gillar hon det och jag kan lägga till en sak till på listan över saker hon äter.
Jag tror inte på att tvinga i någon mat.. har själv ett rätt komplicerat förhållande till mat och fullkomligt HATAR när folk lägger sig i vad jag äter, att jag borde äta mer varierat och tycker att jag ska smaka på saker som jag inte vill smaka på. Och detta försöker jag tänka på när det gäller mina barn också.. Att aldrig tvinga i dem saker då jag tror det ger motsatt effekt men absolut uppmuntra dem till att smaka på nya saker. De får hellre äta bara mackor än att gå hungriga för bara tanken på att mina barn går hungriga.. den är så mycket värre än att de äter ensidigt.
Vad jag vill säga med detta virriga inlägg är att i mina ögon så gör du allt som står i din makt för att lille A ska få ett sunt förhållande till mat och jag är helt säker på att han kommer älska all din matlagning .. sooner than you think :-)
Puss på dig!! Du är allt bra du <3
Nu har du ju redan fullt av bra tips men jag ville lämna ett litet avtryck ändå. Jag har slitit med att få i Thea mat sen dag ett i princip. Herregud vilken ångest jag hade när jag skulle ge ett lagat mål mat och ersätta ett vällingmål - helt! Hon åt ju inget, jag fick panik över att hon kanske inte var mätt och mådde piss. Nu kör vi mer på stilen att erbjuda henne det vi äter (dock får hon annat när vi äter nåt vi vet att hon absolut inte gillar) och vill hon inte ha blir det inget annat heller. Svårt, absolut, men tror det är bästa sättet. Sen har jag märkt att ratar hon maten gör vi det värre ju mer vi försöker få i henne det. Hänt flera gånger att hon helt plötsligt börjat äta när R och jag har fokus på nåt annat (typ pratar med varandra om hur dagen varit eller så). Håller tummarna att ni hittar en bra väg, vilket jag är övertygad om att ni kommer! Kram från en som vet precis hur det känns :-)
Hej! Enligt min lärare som är barnmorska/ambulanssjukvårdare kan man låta sitt barn äta makaroner, köttbullar och ketchup i en månad utan att man behöver oroa sig, barn får ändå i sig den näring de behöver eftersom deras kroppar fungerar så himla bra!
Vad fint att du tar dig tid att svara var och en på kommentarerna! När jag läser min andra kommentar låter jag ju som värsta strikta morsan som låter mina barn gå hungriga om de inte äter det jag serverar, haha! Nej, nej, jag tvingar inte, aldrig tvinga! Jag viker mig hela tiden och det jag menar är att jag lagar ju bara sån mat jag vet att de gillar, trots att jag tycker de "går miste" om massa annan god mat. Så eftersom det alltid finns nåt på bordet som de gillar (lagar ju två rätter ibland) så får de inget annat. Bröd får dom alltid äta till maten så slutar det med att de bara äter mackor så blir det så. De går aldrig hungriga från bordet, det skulle jag inte kunna med! nej nej nej! Men jag lägger ner massor av tid på att servera mat jag vet att de vill ha! Kände bara att jag ville skriva det för när jag läste min kommentar igen så tänkte jag att det kan tolkas som om jag låter de gå hungiga och fick dåligt samvete!
Du har fått massor med tips från kloka tjejer och jag vet att det du gör är det rätta för August! KRAM!
Hej! Har inte läst igenom alla kommentarer, men ville bara säga att jag tycker att du gör helt rätt som litar på din magkänsla. Vår kille på 4,5 har alltid varit kräsen (eller kinkig??), så mina ambitioner om grönsaker etc föll rätt tidigt... Han får den mat som han tycker om och han är inte undernärd på något sätt. Har förstått att små barn tillgodogör sig den näring som de behöver, så tror inte att du behöver oroa dig. Det blir bättre med åldern. För vår del lossnade det när vi bytte till ett dagis som lagar väldigt bra mat, så jag vet ju att han äter där.
Med lilltjejen på 1,5 år har det gått mycket bättre från start och hon är nyfiken på det mesta. Tror att barn är olika helt enkelt.
Mitt råd är att försöka att inte fokusera så mycket på det, (man blir bara stressad själv...), fortsätt som du gör med att erbjuda lite olika saker då och då. Han är så liten fortfarande, lovar att han kommer att äta annat än mackor och bönor när han blir tonåring. :) Jag skulle heller aldrig vägra mina barn mat, bättre att de får det de tycker om. Det finns värre saker att hänga upp sig på än maten. :)
Har inte läst de andra kommentarerna och har ju ett matvrak till dotter som äter det mesta, utom fisk..
Men något som Ebba älskar är pannkakor. Finns ett recept som är:
1 banan
2 ägg
1 msk kokosmjöl
(2 msk kokosmjölk) - jag struntade i detta
Lite kanel
Mixa allting och stek som pannkakor eller äggröra. Det blir väldigt luftigt och bananen gör att det smakar sött.
Något annat Ebba gillar är bulgur med olika röror, tex tsatsiki, guacamole och då blandar vi bara turkisk yoghurt med gurka /vitlök eller avokado/vitlök! Enkelt och supergott :)
Tycker annars att det du skriver låter ju jättebra!
Nu har jag inga barn än, så jag kan ju absolut inte säga någonting. Men, jag läste någonstans om en tjej som gjorde smoothies och blandade ner grönsaker och hennes lilla tjej ÄLSKADE det. Trots att hon ratade alla grönsaker som dom var. Det kanske kan vara något? Selleri är jättegott att mixa ner med alla olika frukter, likaså gurka. Morötter går att mixa ner, morötter, spenat, grönkål, broccoli.
Om du tycker juice är okej så gör grönsaksjuicer! Selleri, gurka, kål, citron och äpple är jättegott. Rödbeta, citron, blodapelsin och morot är jättegott. Det går att ta i princip vilka grönsaker som helst, om det är äckligt så juicar man ner ett eller några äpplen eller päron också så känner man inte ens grönsakerna.
Hoppas det vänder snart! :)
Jag förstår att det är en jobbig tid och att du känner dig maktlös. Hoppas det ger med sig med tiden!
