Det är ju helt sjukt egentligen vad veckorna swischar förbi.
Ändå gnäller man på söndagkvällen att "det är måndag imorgon" & på måndagsmorgonen slääääpar man fötterna efter sig & gäspar så käkarna går ur led & swoooooosch, så är det fredag & allt är frid & fröjd.
Why?
Är det inte bättre att man är nöjd varje dag, gör något lite speciellt lite mer ofta på veckorna så man inte bara går & lääääääängtar efter fredag/lördag varje vecka för att sen nästan deppa ihop när dom är över?
Jag MÅSTE bli bättre på detta.
Bara att bo & leva i New York med Andrew är väldigt annorlunda än att bo i lilla Sverige, så vardagen kan bli uppiffad väldigt enkelt.
Han är dessutom en vädigt social människa med ett roligt jobb, så det är enkelt att hitta på något med honom.
Men fortfarande. Jag måste bli bättre på att ta tillvara på dagarna.
Inte sukta efter framtiden.
Den kommer & den kommer så snart såå snart.
Det är ju bättre att vara glad, nöjd & piffa upp nuet så gott det går dom dagar som är mindre roliga.

Oj vad djup & klok jag blev!
(enligt mig själv iallafall..)