Jag älskar verkligen hösten, men det är så himla trist att det blir mörkt tidigare på kvällen & ljust senare på morgonen.
Idag klockan 6 när mitt alarm ringde, var det Bäcksvart!
Och inte hann det riktigt bli ljust när jag var tillbaka från promenaden med Mally.
Nu, klockan 7 börjar det se bättre ut. Men så seeeeegt det är att gå upp när det känns som att klockan är 3 på natten!
Och nu ska det vara såhär ända till våren då lillkorven kommer till världen.

Mest troligt måste jag skruva på belysning på cykeln snart.
Det kan inte dröja alltför länge innan det börjar mörkna runt 7.
Jag har tänkt att någon månad till kan jag cykla till jobbet.
Så länge det inte är nära minusgrader så att det kan vara halt ute.
Och jag ska inte cykla mer när det regnar.

Det är lite svårt att anpassa sitt vardagsliv till den växande magen ibland tycker jag.
I 25 år har jag levt & verkat för mig själv.
Inte riktigt behövt ta hänsyn till någon annan om jag inte vill.
Nu måste jag liksom sätta prio på magen.
Och det gör jag ju så väldigt gärna såklart!
Men det blir små förändringar som jag aldrig förut tänkt på.
Det är verkligen mycket mer att tänka på när man bär runt på en lillkorv än vad jag någonsin hade kunnat tro!

Oj vilket långt inlägg.
Nu måste jag kila.

Puss & hoppas ni har en fin måndag!