.. innan jag går på minisemester & åker hem till Sverige!
Tjohooo!

Jag har längtat & längtat i flera decennier nu på att få träffa älskade, finaste familjen.
Äntligen äntligen!
Så humöret är på topp denna tisdagsmorgon.

Lillkorven sparkar jättemycket i magen också.
Jag har känt en med handen!
Men jag låg blixtstilla & tok-fokuserade för att känna.
Försökte med Andrews hand igårkväll när det var ett himla liv, men han kan inte känna något än.
Antar att det kommer ta några veckor till.
Jag vet ju vad jag ska känna efter & precis vart.
Min lilla lilla bebis :,)
Åh. Jag blir alltid lite tårögd när jag tänker på att jag faktiskt ska bli mamma.