Nyfiken i en strut

Det där med att gömma saker för August funkar inte så bra.

Han ser liksom i ögonvrån när vi lägger något på ett, vad vi tror, väl utvalt ställe.

Pfft!

Ögon i nacken har han.

Så fort vi vänder ryggen till är han där på nolltid & kikar. Och det värsta är att han listar ut hur han ska öppna varenda låda, skåp osv.

Snart har vi inte ett enda ställe kvar att gömma allt, haha.

 

 

 

 

Hihi, busen där!
Söt pyjamas han har.

Ha ha ha det känner jag igen! Jag fick gömma högt : )

Jag kan tänka mig att det är en utmaning för er men jag tycker det är lite sött :) är han självständig i leken?

Kram