Motgångar & Karma

Det har varit lite av en turbulent sensommar & höst.

Ni vet många små motgångar, ledsamma nyheter etc som lagts på hög & bildat vad som känns som ett mindre berg.

 

Tror ni på Karma? 

Jag bestämde mig i slutet av sommaren att goda gärningar kanske får vardagen att bli lite enklare.

Payback liksom.

Absolut inte i ting/pengar etc. Utan bara att det där jäkla vardagsmotståndet skulle försvinna.

Så jag tänkte helt enkelt utöka antalet goda gärningar, bjuda mer på mig själv, vara en generös person etc.

Men det har gått ganska så mycket åt skogen.

 

Ett paket till min fina väns nyfödda bebis kom fel på posten (kom dock fram tillslut, tack gode!!), ett kul projekt som inte gick att ro iland resulterade i massa bortkastade pengar, oberäknade kostsamma projekt med huset, goda gärningar som aldrig fick ett enkelt "tack".. Ja men ni vet.

Många små vardagssaker (som egentligen inte skulle varit en big deal) 

Addera sedan större saker som stölden i NYC, de hjärtskärande nyheterna ang. 2 Familjemedlemmar, fina vänner som ska lämna Nashville..

Ja det har liksom växt till sig till ett stort åskmoln över mitt huvud.

Någonting måste ju gå rätt?!

 

Tycker verkligen inte synd om mig själv & söker ej någon medömkan, för jag har ett jättefint liv!

Men jag tror verkligen att alla känner såhär ibland.

Att ibland känns det som att det mesta bara går käpprätt åt ****

Och man måste bara få det ur sig för att liksom rensa systemet.

Efter uppförsbackar kommer nedförsbackar etc etc så jag är ju inte heldepp eller något.
Men just idag bara sjukt trött på att det hela tiden knarrar lite i dörrarna.

Jag är trött på människor som tar men aldrig ger, på de som ljuger & jag är trött på att August varit sjuk på varenda jäkla högtid, inklusive födelsedag i sitt lilla liv. 

 

Nej slut på tjat & gnat.

Det var precis detta jag behövde för att skaka av mig massa tråkigheter.

Nu börjar vi om på ny kula.

Imorgon ska jag betala för personen bakom mig i kön på Starbucks Drive Thru.

Namaste & Amen

 

 

Förstår hur du känner det. When it rains, it pours. Så var det för mig i våras.
Nu har jag bytt jobb och efter vad jag har sett de senaste två veckorna, så känns mitt liv som en ren lyx. Alla är friska, mer eller mindre. Att jobba med familjer som har förlorat en käraste och nu ska de donera organ, det får mig till att uppskatta livet så mycket.
Min mamma blev svårt sjuk för tre år sedan och här satt jag i USA. Det är bara till att packa och åka hem. Jeff skickade hem mig samma dag och den sommaren åkte vi hem två gånger. Man måste göra det som är bäst. Det var en otroligt svår tid för mig, men jag tog mig igenom det.
Sköt om dig!
Kram
Marie

Åh, jag vet precis hur du känner dig. Jag har gått igenom precis samma sak det senaste året. Men tillåt Dig att känna att allt är skit, för en stund, det hjälper att bryta ihop och för att sedan orka vidare.

Jag tror dock inte att det är din karma som det är fel på, du verkar ju jätterar och ibland så kommer de här motgångarna utan att man kan påverka dem så mycket. Det är så livet fungerar, på gott och ont. Men precis som du säger så kommer nerförsbackarna så småningom, och det är bara att trösta sig med det.

Hoppas att allt får gå bra för dina familjemedlemmar! Och hoppas att Du också får känna lite positiv energi snart. Kram från en flitig bloggläsare.

Det du skriver om att betala någon annans starbucks. Det är precis så man ska hantera sina motgångar och uppförsbackar!

Den positiva energin du sprider genom att göra sådant kommer komma tillbaka till dig, även om det inte känns så just nu!

Kudos och applåder=)

❤️❤️❤️

Kramar i högar från oss<3 Så klart jag tror på karma:)Önskar också att vi bodde lite närmare varandra, då skulle jag kika över med en flaska bubbel så kunde vi vara så där roliga som bara vi kan, haha. Något av det svåraste men helt klart det bästa är att rensa bort människor som har en förkärlek till att ta inte ge,poff!

You go girl<3
Säg till när du är redo att yoga igen så fixar jag det online.
Namaste

Ja usch ibland går det bara uppför och man blir så otroligt less för att man inte har några krafter till att kämpa sig upp hela tiden. Men tänk så skönt när det går nerför igen, man får härda ut tills nästa nerförsbacke! För dem kommer om och om igen :)

Jag förstår dig precis, alla små jäkla tidsödande saker som tar energi, plus dessa sjukdomar. Tycker hela senaste året mest har varit kantade av elände, men man måste se de små sakerna som är bra. Idag glädjs jag för att min äldsta sov till strax efter sju idag och kanske orkar vara lite gladare idag.
Och du verkar trots allt elände vara riktigt bra på att glädjas åt de små sakerna. Krama August ordentligt när ni vaknar och försök tanka kraft. Hoppas även att dina närstående blir bra!!!

Jag förstår också hur du känner! Det här med karma och att bjuda mer på sig själv tänker jag ofta på. Och även om har ett fint liv och är lyckligt lottad på många sätt, så känns det ibland som att man kämpar i motvind och ständigt väntar på medvinden. Men någon gång kommer den. Det vet man ju, men det gör det inte lättare när man kämpar!

Jag hoppas att det vänder för dig och att August får hålla sig frisk till thanksgiving och jul!

Stor kram!

Låter inte alls roligt. :-( Kramar till dig!

Skönt att bara få skriva av sig ibland.
Imorgon är en annan dag. Kram

Jag tycker det är så fint att du delar med dig utav detta. Ibland tror jag att det bara är jag som kan ha det sådär, det är lätt att tro när de flesta målar upp en falsk fasad. Det gör inte du, och det är de jag älskar hos dig.

Du tar vara på de fina stunderna och låter dig blir ledsen för de dåliga, men du fortsätter alltid och går vidare. Och kommer tillbaka till gamla glada Jenny.

Kram på dig ! <3

I know the feeling. Bort med alla energitjuvar. Så mkt roligare med generösa å glada personer som bjuder på sig själv. Kram !!!

Uscha, ibland är det bara motgång efter motgång, men någon gång skall det väl vända. Men man behöver få gnälla av sig lite ibland^^

Åhh, hoppas det är bättre nu med dig :) Det var ju några dagar sedan du skrev detta!!
Åh jag läste att danskarna ska åka tillbaka, fy vad trist!!
tänk om man själv kunde göra det :) phu!
Ibland önskar jag faktiskt. Men bara ibland. Gör du det?
KRAM <3